Sig självt

Kompromisser hör till. När slutar man kompromissa och börjar köpslå med sig själv? Skall man köra på precis som den man är och hoppas att det håller i längden? Om man inte gillar somliga sidor av sig själv och försöker ändra på det kan det gå väldigt långt om man samtidigt skallmkompromissa i just de områdena.

Ibland applicerar jag självcensur på vad jag skriver och uttrycker till J. Men det här med brutal ärlighet passar inte i särskilt många sammanhang.

När jag stör mig på att vissa människor ur Js förflutna flyter upp då och då och kräver uppmärksamhet hur mycket skall man då kommentera? Ingenting.

Det finns en människa som har en en särskild och värnad plats i hans liv utan att förtjäna det för ett ruttet öre. Manipulation, fjäsk, smicker, ett låtsandes att vara mer vänner än vad de är.

Tyst min mun så får du socker..