När vi mötte Stålmannen

I går var jag ute och köpte en massa onödiga prylar med KJ. Jag undrar varför man håller på sådär när man vet att man inte har pengar till att göra det. Jag fick tom låna 200 spänn av henne. Suck... Men vi var runt på Åhlens och bara tittade på grejer också, sånt som man inte kan ta med sig sambon till för då blir han så uttråkad väldigt fort. Bra att ha en väninna som man inte behöver lirka med för att få stanna två minuter till och kolla på nåt.

Vi hade köpt en Ramlösa på Järntorget och korken satt så hårt så det var inte sant. Så när jag gick och svor och försökte öppna flaskan så frågade en kille med en massa tatueringar längs armarna om han sklle hjälpa till. -Tack tack sa vi. -Nej, tack ska ni ha, nu fick jag ju chansen att känna mig som stålmannen, svarade han. Hmm.. är det så lätt att få killar att känna sig starka och stora?

Bra igår: hepp hepp. Rask promenad till Linnéplatsen och tillbaka.
Mindre bra igår: onödiga (egentligen) inköp